Oj oj oj vad tiden går. Nu var det enormt länge sedan som det skrevs något i den här bloggen. Men en liten uppdatering kommer här.

Under sommaren fick jag en ny kusin som heter Emil. Har inte hunnit träffa honom så mycket än men det kommer säkert. Ville var här natten då Emil föddes och det var riktigt skojigt!

Nu går jag inte längre hemma och drar med Mamma och Winzton utan nu har vi fått börja på dagis. Jag går på Trolldalen och är ett trollbarn och Winzton går på pysslingen och är en liten pyssling. Mamma har börjat “jobba” eller vad man ska säga. Hon håller på att lära sig göra tårtor och andra smaskiga saker.  Hon ska visst bli konditor.

Sedan vi började på dagis så har det varit väldigt hattigt. Den ena förkylningen har avlöst den andra så det har än så länge inte blivit många hela veckor på dagis, tyvärr. För vi trivs jättebra! Just nu ligger vi hemma och har maginfluensa Det var då inte det roligaste jag varit med om. Hela familjen blev sjuka. Först ut var det väl Winzton insåg mamma och pappa så här i efterhand. Men i hans fall så kom det ju ändå rätt väg. Jag fick det värst tror jag. Började på fredagen med att jag knappt hann innanför dörren förrens jag kräktes första gången. Sedan kräktes jag väl fyra gånger. Strax efter att jag kräkts började pappa kräkas. Alexandra var också sjuk fast hon var ju hos sin pappa. Lördagen var lugn, för att sedan drabba mamma och Matti på söndagen. Måndagen var vi också hemma och tanken var att vi skulle gå till dagis på tisdag. Vi åt mat som vanligt på måndagen i tron om att vi var friska. Natten till tisdagen mådde jag sämre än någonsin. Kräktes massor… fem gånger och det var inte lika lätt som fredagen. Var helt slut och Mamma ringde sjukvårdsrådgivningen för att kolla vad det var som gjorde att vi fått om det (winzton mådde väl inte heller bra men som vanligt kräktes han inte utan det kom andra hållet). De sa att det berodde troligast på att vi var små och våra magar inte klarade av vanlig mat och sådant än. Så just nu lever vi på vitt bröd, majsvälling som är blä, saft, fruktsoppa och kex och sådant. Hoppas vi får fortsätta vara friska nu, jag vill inte må så här mer för det var inte alls roligt!

Just nu är mamma, Winzton och jag på en liten minisemester i Skövde. Vi är och hälsar på mammas kusin Camilla, hennes kille Håkan och min syssling Elias. Hur kul som helst!

Camilla och Håkan var och hämtade oss i går och på vägen till dem stannade vi till på Morfars jobb och fikade med honom. Efter det åkte vi bil jättelångt.

När vi kom hem så fick jag träffa Elias (min syssling) för första gången. Han hade varit hos sin farmor och farfar under tiden som Camilla och Håkan hämtade oss. Han var jättesnäll och jätterolig. Resten av kvällen lekte vi massor med varandra. Han hade ett JÄTTESTORT rum med MASSOR med jätteskojiga leksaker.

I huset där de bor finns det en jättestor trapp också och den får jag gå i alldeles själv, fast mamma är supernervös för att jag ska trilla och slå mig. Men vaddå då jag är ju stor nu och jag kan faktiskt själv.

Vi åt pizza på kvällen och det var riktigt gott efter en sådan lång dag. Även om jag inte riktigt hade ro att äta. Ville ju bara leka.

Pratade med pappa i telefonen på kvällen och sa godnatt och sedan somnade jag riktigt, riktigt gott.

Jag älskar våren! Helt underbart att snön äntligen har försvunnit så jag kan röra mig utomhus nu.

Vi är ute i princip hela dagarna numera. Vi går på promenader, går till lekplatsen och åker ruschkana och gungar. Vi är i trädgården och leker i lekstugan, sandlådan och gungar. Mamma fixar i trädgården samtidigt som vi är ute och då händer det ofta att hon gräver i jorden. Hon hittar då äckliga maskar som jag bara älskar att leka med. Kallar dem för äckliga maskar men tycker nog inte själv att de är så äckliga. Jag håller i dem och drar ibland isär dem, tar med dem in i min lekstuga och lagar mat tillsammans med maskarna och fikar tillsammans med dem.

Förutom maskarna så har jag även fått upptäcka nyckelpigor, spindlar och bin! Bina är jag precis livrädd för. Under första veckan då det fina vädret kom och vi var ute som mest så fick jag ruskiga mardrömmar om dem. Jag vaknade varje natt i fyra, fem nätter i sträck och var helt övertygad om att det fanns bin i sängen och … ja precis överallt annars också. Skräckslagen var jag så pappa var uppe med mig. Jag satt i hans famn och jag sa till honom vart han skulle gå. Det säkraste stället att vara på var att stå i hallen tyckte jag. Efter ett par timmar så kunde jag av ren utmattning somna om igen i mamma och pappas säng.

I natt drömde jag en superläskig mardröm. Jag vaknade vid ungefär halv 11 eller något sådant och var hysterisk. Pappa kom in och tröstade mig men det var nästan så det inte hjälpte. Efter en stund somnade jag igen i alla fall men det varade inte länge. en halvtimma eller något. Sedan var det dags igen och den här gången somnade jag inte om lika lätt. Jag var helt skräckslagen. Pappa tog upp mig och gick ut i vardagsrummet och vankade och gick men det hjälpte inte. Var helt otröstlig. Slumrade till någon minut mellan varven men så började igen. Blicken jag hade var jätteskum, den var inte vaken men jag hade öppna ögon. Mamma frågade om jag ville komma till henne och det ville jag inte. Blev nästan mer hysterisk då. Men samtidigt så ville jag det någonstans ändå. Efter ett tag så tog jag mod till mig att sätta mig hos henne men det varade bara någon minut innan jag blev smått hysterisk igen och ålade mig ur hennes famn och sa med skräck – Mamma jätteskitig! Pappa frågade mig om jag ville sova mellan mamma och pappa istället och medans mamma gick och borstade tänderna så gick pappa in och lade sig med mig i deras säng. Då var jag hyfsat lugn…. men så fort mamma kom och lade sig blev jag smått hysterisk igen. Fick återigen komma upp och till slut somnade jag på pappas axel och pappa kunde lägga in mig i pappa och mammas säng och så sov jag hela natten.

I dag när jag vaknade så var det hela som bortblåst. Mamma frågade om jag hade drömt en mardröm på natten och jag sa mmm… När pappa sedan frågade vad jag hade drömt så berättade jag om att jag hade drömt om ett monster som hade krypit in under täcket och upp till mig. Hur det kommer sig att jag var så rädd för mamma vet jag inte men vem vet vad som hände i min dröm. Mamma kanske förvandlades till ett monster när jag väl kom till henne.

Här om dagen så gjorde mamma något jätteroligt åt mig. Hon gjorde hemmagjord fingerfärg på vatten och potatismjöl. Sedan fick jag för första gången i mitt liv prova på att måla med färger. Det var något som jag pratat om länge och så har jag ju sett på TV när de målar. Det var hur roligt som helst. Jag satt faktiskt nästan en hel timma och målade. Vid något tillfälle kläckte jag ur mig med drömmande mjuk stämma: “Mamma, jag Äääälskar färger!”

Dagen efter så gjorde mamma återigen färger fast denna gång gjorde hon dem på filmjölk och det blev faktiskt ännu bättre. De blev lite mer täckande än de som var gjorda på potatismjöl. Och denna gång så var min storasyster Alexandra med. Hon och jag målade och det var jätteroligt. Blev visserligen lite sur när hon målade i början så jag försökte sudda bort det hon målade.

Jag målade spöken och en gris berättade jag sedan för mamma.

Dagen efter så fort Alexandra klev innanför dörren efter skolan var det första jag sa till henne. Alexandra! Ska vi måla igen!!…..

I går när pappa kom hem hade han varit iväg och köpt en vagn som både jag och Winzton får plats i!! Hur häftigt som helst. Så idag på förmiddagen skulle vi ta premiärturen. Det tog en bra stund innan vi väl satt i vagnen för mamma fick leta ihjäl sig efter alla ytterkläder som vi skulle ha på oss. Många fynd gjorde mamma i mina leksakslådor eftersom jag älskar att klä ut mig och då tar jag till allt som kommer i min väg. Skor, strumpor, vantar osv osv osv. När jag var påklädd och mamma skulle klä på Winzton så blev han plötsligt jättetrött och somnade nästan när mamma klädde på honom. Han höll i alla fall ut duktigt så när vi båda satt i vagnen och den började rulla så sov han nästan direkt.

Det var inte jättelätt att komma fram eftersom det var så mycket snö ute, men det gick trots allt. Mamma stannade vid flera tillfällen bara för att fråga om det gick bra och om vi satt bra. Jättejobbigt så jag sa bara: “Jaaa! Kör nu!”

Jag babblade en hel massa under tiden som vi var ute och gick men eftersom vagnen är framåtvänd så hörde mamma knappt hälften av vad jag sa. Men när vi var på väg hem från våran promenad så gick vi den stora vägen hem. Det var jättemycket snö på trottoarerna så det blev att gå på vägen istället. När vi hade kommit en bit så mötte vi en bil och då brast jag ut: OJ! Hur gick det Winzton!!… Mamma stannade till och undrade vad det var som hade hänt. Jag satt då och klappade Winzton på kinden och sa “Winzton blev rädd för bilen”. Saken var den att han låg ju och stensov så ärligt talat så var det nog faktiskt jag som blev lite rädd

Jag har börjat prata bättre och bättre senaste veckorna. Nu använder jag mer och mer ord i mina meningar. Har börjat bilda riktiga meningar.

Har även kommit på det där med att lixom ropa på mamma eller pappa osv. Kan tex hända att jag säger. Maaaammmmaaa, jag kan behöva lite hjälp. Eller Snälla, snälla pappa och så ber jag om något.

Andra saker som jag är riktigt duktig på nu är färger. Jag har ju kunnat lite om färger ett bra tag nu men nu kan jag faktiskt se vad det är för färger. Kan färger som: Grön, Orange, Rosa, Svart, Blå, Röd, Gul.

Jättesnäll mot min lillebror är jag också. Pysslar om honom och är nästan alltid BARA snäll mot honom. Jag ger honom nappen och leksaker som han kan leka med. Klappar honom på huvudet och kramar honom. Jag leker ofta med honom och försöker få med honom i mina lekar. Han är ju lite roligare nu fast han kan ju förstårs inte leka som jag. Har nog knappast hänt att jag varit riktigt dum mot honom. Har aldrig slagit honom eller så. Det närmaste elak mot honom som jag har varit är att jag ibland tar leksaker som han leker med. Så jag är faktiskt en riktigt gullig storasyster!

Bästisen är i alla fall kissen! Oj vad jag pysslar om honom! Jag pratar med honom och ger leksaker även till honom! Jag ger honom mat när han vill men kanske inte alltid när mamma och pappa vill. Eller rättare sagt, inte på de ställena som mamma och pappa vill. Bär lixom omkring på hans matskål där han just befinner sig. Men jag tar ner matskålen till honom från bänken när han vill ha mat och det är väldigt viktigt för mig också att han har tillgång till vattenskålen. Ställer jag ner matskålen så säger jag alltid. Vatten också!

Vill gärna vara en kisse själv ibland också. Jag vill så jättegärna sitta i fönstret precis som han (DET vill inte mina föräldrar), ligger som han ligger när han ligger på golvet och sover, ska sitta i samma fåtölj som kissen och jag har faktiskt även testat att äta hans mat! Här om dagen när jag satt i samma fåtölj som honom och kelade sa jag. ” Jag ÄLSKAR kissen”. Det är ord som allt som oftast kommer från min mun numera. Säger ofta att jag älskar mamma, pappa eller kissen.

I dag var vi och tog spruta igen hos den där doktorn. Det är ju den där sprutan mot den där svininfluensan. Den här gången var det dos 2.

Tror inte jag har skrivit om det på bloggen men några veckor före jul. Det var under den veckan som vi fick braskaminen, så skulle vi ju iväg och ta just den här dos 2 sprutan. Jag var superglad och var verkligen på spruthumör Ville så gärna få sprutan. Men, då var det så att de hade ändrat datumet utan att meddela mamma och pappa. Så när vi kom dit så fick inte vi ta någon spruta. Jag blev jätteledsen den gången och skrek i väntrummet: -Jag vill ta spruuuuuuta!!!!!!

Men den här gången fick jag ta sprutan i alla fall. Precis som sist var jag också på spruthumör den här dagen. Jag gick och tjatade hela dagen på mamma att vi skulle åka och ta spruta. Allt var frid och fröjd. Pappa kom hem och vi åkte iväg och så fick jag leka med leksakerna i väntrummet och så provade jag nog alla sittplatser på hela stället. Superkul….. ända fram tills vi skulle gå in och ta sprutan. Då kom jag plötsligt ihåg hur ont det faktiskt gjorde att ta förra sprutan. Men det hjälpte inte hur mycket jag än stretade, fick ändå sprutan och den här gången kom det faktiskt några tårar.

Tanten som tog sprutan försökte släta över det hon precis gjort genom att ge mig ett larvigt klistermärke på bamses katt! Precis som om det skulle hjälpa! Sedan var det Winztons tur och han blev också superledsen! Men mamma, hon var hur cool som helst. Hon tog också spruta men hon grät inte en enda tår faktiskt… hon sa att det inte gjorde ont heller! Häftaigt va? Fast ska vi verkligen tro på henne???

I dag badade jag och den här gången hade jag totalt glömt bort att jag under ca ett års tid inte varit så där överförtjust i att bada. Ni som läst min blogg kommer säkert ihåg min badskräck som startade för ungefär ett år sedan. Den släppte ju lite i somras och visst har jag badat en hel del sedan dess men jag har inte varit jätteförtjust i vattnet ändå. Ända sedan jag kom över det värsta har jag alltid velat sitta på en pall i badkaret. Har tyckt det varit liiiite läskigt att sitta med rumpan rakt ner i badkaret.

I dag när jag badade tänkte mamma att hon inte ens ställer i den där pallen jag brukar sitta på utan får se om jag säger något om det. Mamma brukar visserligen göra så men den här gången sa jag inte ett ljud om pallen. Jag plaskade ner i vattnet som om min vattenskräck aldrig existerat. Det var halt att sitta med rumpan rakt ner i badkaret men det var superkul. Jag till och med lade mig ner i vattnet och låtsades simma. Inte ens vattnet som rann ner i ögonen när mamma tvättade håret på mig störde mig så mycket.

Jag och Winzton fick ju badkarsfärger i julklapp av faster Yvis och mamma tog fram den blå färgen idag så jag skulle få prova. DET däremot var liiite läskigt tyckte jag. Mamma tog först lite blå färg på sin arm och jag tittade lite mystiskt på det. Sedan målade mamma min mage blå och DET gillade jag INTE. Det luktade gott men nja…. förstår inte riktigt grejen med att ha färg i badkaret. Kanske blir roligare när jag blir större.

Efter badet så klippte mamma luggen på mig. Jättefint och dessutom slipper jag ha håret i ögonen.

Här sitter jag och myser efter badet. Frös jättemycket men pappa tände en brasa och så fick jag ha mitt täcke och min kudde i fåtöljen o se på Törnrosa. Jättemysigt.

I går var det julafton! Det var helt magiskt! När jag gick och lade mig kvällen innan så såg allt ut som vanligt (i alla fall som det sett ut de senaste dagarna efter att mamma och pappa blivit färdiga med renoveringen av vardagsrummet). När jag vaknade på julafton så gick jag in till mamma och gosade. Mamma och pappa hade länge förberett mig på vad julafton var. Så när mamma frågade mig vem som skulle komma idag så sa jag – Tomten! När jag sedan gick upp tillsammans med mamma och pappa hade tomten varit där när jag sovit och lagt ett paket utanför min dörr. I det paketet fanns en ficklampa! När jag sedan kom ut i köket och vardagsrummet var allt som förvandlat. Tomtar överallt, julgranen var på plats, julgardiner, en säck som tomten hängt upp i taket och massor med paket som tomten lagt under granen!

Hela dagen var jag jätteduktig och det såg nästan ut som om jag hade firat jul 100 gånger innan, jag verkade veta precis hur allt fungerade. Dagkläderna för julafton var en jättefin röd julklänning som såg ut nästan som askungens klänning!

Pappa hade ordnat med det årliga julmysteriet för Matti och Alexandra. Säcken i taket var tydligen finalen. De fick ledtrådar till vad det fanns i säcken och det fick de försöka lösa. Sedan skulle de tala om vad det fanns i säcken för tomten och de fick bara gissa en gång. Om de gissade fel så skulle tomten ta med sig säcken och ingen skulle någonsin få veta vad det var i den. Gissade de rätt fick de innehållet.

Mamma lagade julmat och klockan ett kom morfar för att äta julbord med oss. Han stannade ett par timmar och sedan var det dags för Kalle Anka. Så fort det började slog jag mig ner framför TV´n. Tittade en stund på Kalle Anka men det var så långt så jag orkade bara titta en liten stund.

Plötsligt hörde vi att det knackade på altandörren och utanför stod självaste tomten! Jag satte mig i mammas knä på golvet i vardagsrummet. Men jag blev inte direkt rädd. Det var snarare en skräckblandad fötjusning. Mamma såg att mina ögon blev lite tårögda men som sagt var, jag var varken rädd eller ledsen. Glädje på något vis över att tomten faktiskt fanns!

Tomten kom in och började dela ut juklappar. Varje gång han tog upp ett paket och sa: – God jul… så fyllde jag i Whilma… även om inte alla paket var till mig. Var de till någon annan satt jag så fint i mammas knä och tittade på när någon annan fick paketet. När tomten då och då fick tag på ett paket som faktiskt var till mig så gick jag så fint fram och tog paketet och lade det i en hög. Öppnade det inte utan satte mig lugnt igen i mammas knä.

Här kommer en lista på vad jag fick i julklapp: Duplo LEGO, en Barbiedocka, Såpbubblor, en skrattpåse, kritor, en jättehäfig trehjulig cykel utan trampor, en bok, en Petsson & Finus film, Sopborste och sopskyffel och en princessklänning.

Matti och Alexandra fick massor med paket också med en massa saker i som jag inte riktigt förstår mig på men de stora sakerna de fick var: Matti fick spel som han önskat sig, Alexandras stora grej var en Gitarr. Dessutom fick mamma en rosa mini-PC av pappa!