Nu har jag sagt mina första ordentliga ord. Kisse är väl det allra första jag kunde säga förståligt. Sedan har det kommit lite andra ord då och då. I helgen som gick sa jag mitt allra första tvåstaviga ord – Titta. Idag när mamma gick här hemma och städade så pekade jag på klockan och mamma sa klocka och efter det så sa jag klo-cka flera gånger på raken. I övrigt så vet jag vad en massa saker är nu. exempel är mamma, pappa, mammas näsa, pappas näsa, Alexandra, Matti, lampa, klocka, kissen, vovven, TV och en hel del andra saker. Jag har fått en storfavorit också. Det är Nasse. Har en liten figur som föreställer honom. Kan även peka ut alla i Nalle Puh gänget.

I går var jag på ett jättekul ställe. Busfabriken hette det. Trodde knappt mina ögon när jag kom in dit och glömde helt o hållet bort att jag var hungrig. Fanns så mycket roligt att titta på och göra. Överallt hängde det jätteroliga figurer. Sedan fanns det en babyhörna för sådana som mig. Ett hav med bollar och allt var mjukt. En jättestor klätterställning som mamma, pappa och jag klättrade i. Och för att komma ner så fick jag åka rutschkana i pappas knä. Dit vill jag åka flera gånger. Mamma och pappa hade inte laddade kamerabatterier så pappa fick ta kort på mig med sin mobiltelefon istället.

Det går jättefort nu säger mamma. Jag har ju snappat upp massor under alla de här månaderna jag har varit utanför mammas mage så det är ju inget konstigt tycker jag. Sedan ett par veckor så vet jag namn på saker. Mamma frågar efter tex. Monstret, klossen, fisken osv. Då plockar jag upp de sakerna hon frågar efter. Men hon vill aldrig ha dem utan hon bara undrar var de är. Konsigt.

Sedan ca en vecka tillbaka så pekar jag på saker och undrar vad det är. Framför allt undrar jag vad det är för skumma saker som finns i taket som lyser ibland. Mamma och pappa säger att det heter lampa. Svårt att uttala så det blir ibland att jag säger “ba”. Ett annat ord jag har provat på att säga är kissen “ssse”. Det är svårt att få det att låta som när mamma eller pappa säger orden. Men jag tänker öva vidare.

Annars är jag fortfarande förkyld och det är riktigt jobbigt, framförallt när man ska sova. I natt när jag skulle somna så kunde jag knappt inte andas. Skitäckligt.

Mamma säger att jag är lik en farbror som hette Povel Ramel. Tycker hon är taskig… Döm själva…

Jag har blivit sjuk. Jag är jätteförkyld och är täppt i näsan och snoret rinner. Jättejobbigt. Det började igår och när jag skulle få min älskade välling på kvällen så var det hemskt. Jag fick ingen luft för näsan var helt igentäppt och jag ville ju så gärna dricka välling men det gick inte. Istället satte jag i halsen. Slutade med att jag fick sitta upp hos mamma o dricka vällingen. Det gick lite bättre. En annan sak som är jobbigt med det här är att det rinner så mycket snor idag och jag hatar när mamma torkar mig runt munnen. Nu kommer hon fram med papper titt som tätt o torkar bort snor. Inte alls roligt!

Bortsett från det här så har jag kommit på att jag faktiskt kan stå mellan varven. Bra är om det finns en stol, ett bord, en soffa, spisen är bra också eller varför inte mammas ben att klättra på. Ibland kan jag stå själv några sekunder om jag inte tänker på att jag står. Sedan så hittade mamma Alexandras gamla gåvagn och den har jag testat. Då kan jag FAKTISKT gå, sakta, men säkert! Häftigt, men ganska så jobbigt.

Jag står upp!

Mamma har också shoppat en hel del kläder på Tradera åt mig. När jag vaknade i morse så hade jag fått en hel hög med nya kläder. Jättesnygga. Den coolaste tröjan jag hittade var med ett döskallehjärta på magen! Se bilden på mig nedan.

Sjuk och ny outfit

I fredags var jag och mamma på BVC och vägde och mätte mig också. I väntrummet höll jag på att få slaget! Jag satt där i lugn o ro o lekte med jätteroliga leksaker. Plötsligt dyker det upp en gammal tant och börjar prata med mig! HJÄLP tänkte jag. Kryper (läs springer) bort till mamma det fortaste jag kan. Men min modiga mamma hon börjar prata med tanten. Jag fattar inte att hon vågar göra det. Min mamma är modigast i hela världen!

Jag hade annars gått upp i vikt jättefint och växt jättebra. Nu ligger jag precis på normalkurvan igen efter den så kallade amningspucken.

Jaha då var man 9 hela månader. Mamma har fotat mig jättemycket sista dagarna men hon får inte till någon bra bild på mig till min månadsbild. Det blev iaf en bild till slut även om jag inte tittade in i kameran på den bilden.

Annars är allt bara bra med mig. Mamma däremot verkar inte må så bra. Hon säger att hon snart kommer få en hjärtinfarkt. Jag har ju kommit på att jag kan plocka upp pyttesmå saker med fingrarna. Jag hittar massa coola saker. Mamma hon dammsuger o dammsuger men jag hittar allt möjligt häftigt ändå. Hon tror att jag stoppar allt i munnen, så flera gånger om dagen rusar hon fram till mig och synar om jag har något i munnen. Och eftersom jag tuttar på min tunga och grejar med min mun istället för att använda sådana där larviga nappar så vet mamma aldrig om jag äter på något. Händer också ibland att jag råkar sätta spott i halsen o då är mamma där på tre röda sekunder och synar mig om jag har stoppat i mig något…. SUCK. Fast det är klart… Nu vet jag ju hur jag påkallar mammas uppmärksamhet…. host host… hihihi